Geetha med i Varkala

Geetha slöt upp i Varkala Beach igår, vilket var trevligt för oss alla. Vi bor på resorten Krishnateeram alldeles invid havsstranden. Hotellet har lite väl låg standard i budgetklass, så Geetha och jg tog in på en av ders trevliga bungalower. Alla var riktigt nöjda att tillslut få tillfälle att avnjut anågra dagar intill hvet. Vi avtackade vår fina chaufför, Jayakumar, och nu blir det lugnare rytm.

Tack Annicka för artikeln i Dala-Demokraten. Trevligt skrivet som vanligt av Mats Rönnblad.

100-årsjubileet i DD och museer i Cochin

I fredagens Rönnbladet i Dala-Demokraten stod det att läsa följande:

Almo igen
Det rör på sig i Almo. Det är fullt på mötena. I morgon kommer ett stort reportage i DD från Missionshusets 100-årsjubileum. Det var fullsatt. Precis som på bilden från bystugan när Hembygdsföreningen visade gamla bilder för ett tag sedan.

Trevligt att DD slagit upp 100-årsjubileet stort. Tyvärr har jag inte sett texten ännu, men det är kanske någon av mina läsare, som kan spara ett exemplar från i lördags eller skicka över en skannad version.

Under Cochindagen igår hann jag med ett par museer, det Indo-Portugisiska och det maritima. Dessutom var botaniseringen i Cochins trevliga och välsorterade bokhandel på nyupptryckta gamla böcker Idiom ett måste. Vi har tyvärr ingen motsvarande bokhandel i Thiruvananthapuram.

Tre av mina sex medföljande vänner hann med Mattancherrys synagog-palatsområde, medan tre stannade inne på hotellet för att kurera sina magar. Det är ju så det ofta blir i Indien. Idag bär det iväg till Varkalas fina beach, där det blir blir några lugna dagar från allt resande.

Restaurang Oceanos

Det blev en ypperligt god middag igår kväll på hotellets restaurang. Det var riktigt gott att få äta krabb-, räk- och fiskrätter igen. Att sedan tillagningen tillhörde första klass var en höjdare, som vi alla var överens om. Restaurangen Oceanos är bara en månad gammal, men de har lyckats bra, mest tack vare att de fått en bra chef från Malabar House. Så småningom ska man kunna välja levande fisk direkt i en inomhusdamm, och kunna se hur kockarna tillagar rätterna genom ett stort glasfönster. Det är ett modernt koncept, som inte prövats tidigare i Cochin, mig veterligen.

Det lilla tyskägda hotellet Elphinstone Residency ganska centralt i Port Cochin centrum är bara ett år gammalt. Det är inrymt i ett gammalt hus med gammal stil men något spartanskt inrett med ett hoprafs av gamla möbler. Den största nackdelen är att att rummen är mörka utan möjlighet att se ut utan att öppna fönsterluckorna, och då försvinner ju luftkonditioneringskylan ut.

Alla har varit friska tills nu. Igår började magen krångla för både Ulrika och Carl, och idag känner de sig något däckade och undviker turistaktiviteter. Eftersom jag delvis vill göra mitt eget kör i Cochin, blir det bara Johnny, Lennart  och Olivia, som åker över till den judiska synagogan och Dutch Palace under förmiddagen.

Anlänt till Cochin

Vi har nu anlänt Cochin efter fyra timmars resa från Munnar och närmare 1500 meter nedåt. Här kommer vi att bo på Elphinstone Hotel under två nätter innan vi fortsätter till Varkala, där jag hoppas att Geetha har möjlighet att möta upp från Trivandrum.

Under förmiddagen åkte vi till Rajamala högre upp i bergen och tittade på Keralas bergsget Hemitragas bylocres. Den har med åren blivit riktigt tam och sprang omkring obekymrat mitt ibland de besökande. Det var annan stil för några år sedan.

Ikväll blir det seafood igen. Vi kommer att inta den hotellets restaurang efter rekommendationer från Elnäsarna, som bodde här för några veckor sedan. Det blir trevligt att byta kost efter all kyckling och lamm uppe i bergen.

I Munnar

En skur igår var det enda regn vi fått på fyra dagar. Vi har haft tur trots att nordostmonsunen blev en vecka försenad. Idag ska det bli lite mera regn, men då reser vi mest av tiden till Cochin från Munnar, där vi nu är på Hotel Royal Retreat. Om en vecka är regnen definitivt slut för den här gången.

Det var trevligt att se att vägmyndigheterna snart är klara med de sämsta bitarna av vägen mellan Thekkady och Munnar. Det har varit en dålig bit under många år. Det är en mycket naturskön vägsträckning, och det är skönt att numera kunna få njuta mera av den biten.

Munnar är alltid fascinerande med sin naturskönhet, och jag beundrar området med höga berg och välskötta teplantagefyllda dalar varje gång jag kommer hit. Det ligger c:a 500 m.ö.h. högre än Thekkady och är kyligare, men dock inte så att jackan behövs. Skönt att vara här i gott sällskap.

Under eftermiddagen gjorde vi besök på Tatas fina temuseum, innan vi åkte vidare upp i bergen till Mattupettydammen på 1700 m.ö.h. Vacker damm i vacker miljö! Här har jag inte varit tidigare, så det fick bli en ny upplevelse.

Nyare Thekkady/Kumilyhotell

Det blev en dag till utan regn, trots den tidigare prognosen om kraftigt regn. Vi såg emellertid att det kom en skur uppe de berg där vi gick dagen innan. Tre dagar utan regn var bättre än vi  kunde ana. Framöver blir vädret inte lika viktigt, eftersom vi inte ska ut på några längre promenader.

Hotellbytet igår var en höjdare, och vi tog in på ett nytt fräscht hotell , Ranger Wood, i Thekkady/Kumily, bara 8 månader gammalt med en skön vy över större sumpmarker, så att rummen blev helt utan insyn. Jag har aldrig haft en bättre utsikt från toalettstolen med panoramafönster. Efter middagen kunde vi från terrassen njuta av de allehanda ljuden av mestadels grodor och cikador som konkurrerade med varann om de kraftigaste ljuden från sumpmarken.

Mina vänner prövade på elefantridning, innan vi intog vår lunch på hotell Periyar Meadows, även det ett nyare och bra hotell, som jag gärna bokar in på vid ett annat tillfälle. Deras mat var ypperligt tillagad, och vi avnjöt den bästa lunchen hittills. Sedan blev det besök på en medicinalväxt- och kryddplantage. Det är alltid lika populärt och ett ”must see”.

Idag drar vi vidare till Munnar, där vi får avnjuta vyerna över teplantager på ännu lite högre höjd över havet. Jag har ju varit i dessa områden flera gånger tidigare, men det är en ständig turistisk utveckling på gång med hela tiden ny faciliteter på gång.

Hotel Periyar House

Efter en andra natt på Hotel Periyar House i Periyar nationalpark flyttar vi nu över till ett annat hotell inne i stan. Det var första besöket till det här hotellet, och det kan knappast rekommenderas. Det är typiskt då det ägs av någon myndighet, i det här fallet KTDC (Kerala Tourist Development Corporation). Sådana här ställen ska vara privatägda i konkurrens för att hålla en standard. Det här hotellet har varit hyfsat bra, men har nu gjort sitt. Det finns andra alternativ, och vi söker under dagen upp det sådant

Gårdagspromenaden kändes i kroppen i morse. Jag är inte otränad och hängde gott med, men inte utan att benen var lite möra efteråt. Som 68-åring ska jag inte begära för mycket, och det har säkert gått bra att gå uppe i bergen ett par dar till, men om tio år tror jag, att jag hoppas av en sådan dagstur upp till toppen av bergskedjan. Den här gången var det väl värt besväret, med den vackra naturen vi vandrade genom, och de sköna vyer som bredde ut sig. Det ypperliga vädret gjorde sitt till för att kunna njuta i fulla drag.

Djungelvandring i Periyar

Även idag slapp vi regn. Det var viktigt idag, eftersom vi var ute på djungelvandring hela dagen. Vandringen på 13 km blev mycket lyckad med en fin variation av berg och lägre områden. vi kom upp på bergskedjans topp, så att vi fick en mycket fin utsikt över både Tamil Nadu i öster och Kerala i väster

Djurlivet var tillräckligt så att vi kunde känna att vi sett det viktigaste. En tiger hade gått före oss och lämnat kraftiga spår på ett ställe. En grupp elefanter hördes på avstånd. I övrigt fick vi se grupper av Sambarantilopen och Nilgiri langur (svart apa som den kallas), en Gaur (Indian bison) på avstånd men fin i kikaren, Indian giant squirrel och förstås vildsvin.

Det var första gången jag vandrade i det området, och jag kan gott och väl rekommendera mina vänner i fortsättningen att gå på en sådan tur.

I Periyar nationalpark

Det blev en fin regnfri dag då vi körde upp i Western Ghat bergskedjan. Vädret var klart och det blev en storslgen upplevelse för min vänner då bilen klättrade uppför de slignriga vägarna. Upplevelsen kunde har varit större med lindrigare trafik, men det är mera en vanesak. Själv sitter jag lugnt och tryggt.

Första besöket blev hos den stora teplantagen Carady Goody Estate utanför Peermade, där jag fick tillfälle att träffa Group Manager Sunil Sivaraman, som är ordförande i Tea Estate Wildlife Conservation Assiciation. Han bjöd hem oss på te och jag fick till en god social kontakt.

Tyvärr går det inte att komma ut på planerade Tiger Trail. Det har regnat för mycket, och terrängen är inte framkomlig. Det blir istället en endagstur i djungeln under morgondagen.

Morgon i backwaters

Det är morgon med en vacker soluppgång och blå himmel. Det är absolut vindstilla i luften, och det är bara fågelljud som hörs förutom ett stilla vågskvalp och ljud från båtköket. Plötsligt bryter ett motorljud genom tystnaden och en vanlig lokal passagerarbåt kommer förbi. Personalen på vår båt kommer med en kopp te, det vanliga ”dust tea” som karaktäriserar det indiska teat med mjölk och socker med an aning kardemumma. Det är en skön morgon efter skön sömn.

Vi betalade för luftkontionering, men det var en oreglerbar sådan på 21 grader, vilket är alldeles för kallt. Den slocknade redan vid 2-tiden och det kändes mest skönt. En takfläkt passar bra och är tillräckligt.

Vid tidigare tillfällen har båten ankrat ute på sjön inför kvällen. Den här gången är båten parkerad invid en liten strimma land mellan sjö/flodsystemet och risfälten, som ligger i nivå under sjöytan. Det innebar att vi kunde ta en kvällspromenad vid skymningen och träffa på några av lokalbefolkningen. En grupp barn satt och pluggade engelska, och de lyste upp då de kunde använda sig av språket i samspråk med oss.

Under förmiddagen kommer vi att landa med båten i den östra delen av backwatersjön, där vår bil inväntar oss. Till kvällen är vi uppe i Thakkady uppe i bergen, där vi är inbokade i ett hotell inne i Periyar nationalpark. Om allt går som det ska, ska vi börja vandringen in i djunglerna i morgon. Det blir spännande, speciellt eftersom det är mera regn på väg. Resterna av monsunen dröjer sig kvar några få dagar till.