Attukal Pongala

Igår kväll var det ”End of Season” ORC samling i stan. Ja, det är nu end of season, då europeiska vinterfirare åker hem till sina hemländer, inklusive mig själv. Det här vintersemestergänget återkommer igen under september-oktober. Geetha och jag stannade hemma. Mest därför att Geetha inte kände sig riktigt i form.

Det andra skälet var Attukal Pongala Temple Festival, som pågår i stan. Det är världens största kvinnofestival som går av stapeln i Thiruvananthapuram med 3,5 millioner kvinnodeltagare. Vissa delar av stan är helt avskurna för andra än kvinnor. Det blir trångt och rörigt, men det är nog samtidigt en turistisk upplevelse.

Jag håller mig helst därifrån, och vi stannade hemma.

Sandelwoodfrukter

Sandelwoodträdet ger nu frukt. Det är små blåbärsliknande bär, samma färg och mycket lika utseende och storlek. Samtidigt blommar träden med obetydliga små violettbruna blommor med fyra gula ståndare som skjuter upp från varje blomma. I motsats till många andra trädblommor luktar de nästan ingenting. Vi har många låga sandelwoodträd kring gårdsplanen.

Naturligtvis frestar det aporna. De tycks gilla alla slags frukter. Då jag vaknade upp i morse satt en apflock redan i ett av sandelwoodträden. Då det gäller frukt gäller inget elstängsel. Det finns alltid sätt att ta sig förbi. Ett skott med luftgeväret satte emellertid fart på dom, och de försvann illa kvickt.