Gårdsnamn bland ättlingarna i BackOskars

Den tredje ursprungsgården i Östra Almo är BackOskars (litt. E, gårdsplan 153). Littera och gårdsplan refererar till storskifteskartan 1826, som ni ser del av genom att klicka på nedanstående gröna referenstext.

Deras ättlingar byggde upp sina gårdar som en klase på den södra delen av Backen. Första gången ett gårdsnamn omnämnes i gården är i revbokens uträkningslista 1746, då gårdsnamnet var Mor.

Den första avknoppningen skedde, då sonen Olof Andersson (c:a 1610-1681) i tredje generationen byggde upp sin gård tätt intill föräldragården. Den nya gården blev BackOlles (litt. G, gårdsplan 154). Olofs son Anders Olsson (1652-1718) byggde upp en egen gård, som blev den äldre Backhansgården (gårdsplan 240). Anders dotter gifte sig med Hans Larsson i Backgården i Näsbyggebyn. Han deltog i Dalaupproret 1743 och skapade sig ett beryktat namn, och Hansnamnet blev därmed kvar i den gården, som idag ägs av ättlingen Uno Backhans.

I ursprungsgårdens efterföljande generationen byggde sonen Anders Ersson (c:a 1620-1696)  upp en egen gård (gårdsplan 152) intill de två andra gårdarna. Han behöll Mornamnet, och gården är den Morgård vi känner ännu idag genom ägaren MorPers Anders Petersson.

BackOllesgården brann ner år 1834 och sonen Erik Olsson, född 1769, fick med sin familj flytta in i ursprungsgården, som samtidigt blev utan ättlingar. Eriks familj förde med sig gårdsnamnet Back i gården. Ett senare gårdsnamn i folkmun blev NygåssPers, då Karin Larsdotter från AlmNygårdsgården gifte in sig med Back Per Andersson. Deras yngste son Oskar (1901-1976) tog över, och gårdsnamnet blev i folkmun igen ändrat, nu till BackOskars. Det namnet står sig genom att nuvarande ägaren Erik har Oskarsson i efternamn.

Det är frapperande att se att nuvarande ägare till alla tre gårdar på Backen, som härstammar från den ursprungliga Morgården, är alla ättlingar i rakt nedstigande led. Ingen har ännu sålt sina gårdar utom familjen. Den närmare framtiden är dock mera oviss.

2016-05-04 at 07:07 Lämna en kommentar

Gårdsnamn bland ättlingarna i BackPers

Från ursprungsgården BackPers (senare Landins) blev det nya gårdsbildningar i den norra delen av Backen i Östra Almo.

Den första avknoppningen utgjordes av Back Olof Persson (1633-1687). Hans sonson blev soldat i rote Gjerss, som av och till blev gårdsnamn blandat med namnet Back. Gjerss är alltså ett soldatrotenamn. Gården är numera borta, och de sista bosättarna lämnade i mitten av 1880-talet. Gjerssfolket och gården har sedan dess försvunnit ur folkminnet i byn.

Sonen Olof Olsson I (1659-1733) till Back Olof Persson bosatte sig emellertid mellan BackPersgården och Gjerssgården, och hans son Olof Olsson II (1705-1736) bytte ut sitt gårdsnamn Back till Skommar. Det innebar att han var skomakare till yrket, och namnet Skommar har bildats från yrkesnamnet.

Olof Olsson II dog redan vid 31 års ålder, och hans hustru gifte om sig med Anders Persson från Jonsgården i Backbyn. Deras son Per Andersson (1740-1798) byggde upp en ny gård i norra delen av Västra Almo, där han tog gårdsnamnet Jonas efter sin faders hemgård. Det namnet blev senare ombildat till Jones vilket jag får anledning att återkomma till, då jag kommer att blogga om Västra Almos gårdsnamn.

Olof Olsson II:s äldste son Olof Olsson III (1731-1800) byggde en egen gård bredvid sitt föräldrahem. Den gården tog över gårdsnamnet Skommar från sin hemgård och blev senare en Bolénsgård.

Olof Olsson II:s yngste son Anders Olsson tog över sin föräldragård, men han började sitt yrkesliv som soldat i rote Landtysk, innan han tog över sin hemgård. Gården fick då i gammal god ordning sitt gårdsnamn ändrat till soldatnamnet Landtysk. Det namnet levde sedan kvar på gården, men ordet Tysk uteslöts efterhand. Det blev istället gårdsnamnet Land, som lever kvar hos den nuvarande gårdsinnehavaren Lars-Erik Land.

Ytterligare en granngård har sitt ursprung genom en dotter från Landtyskgården. Det är KarisOllasgården, men det gårdsnamnet har sin egen historia som jag kommer att återkomma till, då jag går igenom gårdsnamnen i Västra Almo.

BackPersgården har även avknoppat BackMatsgården. Det var den gården som brann ner i den stora branden 1792 och förenade sig med den andra nerbrunna granngården Pellas, vars namn har uppkommit i Västra Almo. På Backen blev gårdsnamnet emellertid givetvis BackPellas. En annan gren från BackMatses hamnade efter branden i ett virrvarr av förflyttningar tills gårdsfamiljen slutligen slog ner sina bopålar i gamla Smångsgården i Västra Almo, som då blev en Backgård.

Det finns alltså tre förgreningar eller kopplingar till Västra Almo för BackPerssläkten i den norra delen av Backen.

2016-05-03 at 04:53 Lämna en kommentar

Gårdsnamn bland ättlingarna i Holgården

I förrgår bloggade jag om de äldsta gårdsnamnen i Östra Almo, och det blev mest om det tidigare allmänt vanligt förekommande gårdsnamnet Back.

Jag nämnde även om att Holgården fått sitt namn från byn Björken. Den gården fick tre ättlingsgårdar i Östra Almo: AlmNises, Momats och KarisNybergs.

Almgården är den första gården i Östra Almo som byggdes utanför området Backen, och den gården byggdes nära den å som rinner invid Almobyn. Ån kallades ”Almåna”, som fått sitt namn av att den hade lätt för att svämma över, vilket i verbform heter att ån ”almar” i äldre svenskt språkbruk. Gården fick sitt namn efter ån och gårdsnamnet Alm bildades. Delområdet i Östra Almo där gården ligger blev sedan kallad Almgårdarna oavsett bakgrunden för den nya gården.

Momats, Momas eller Mo Mass är ett gårdsnamn som det har varit svårt att förstå bakgrunden till. Namnet förekommer i Almo första gången i revbokens uträkningslista 1746, då den nye 21-årige gårdsinnehavaren hette Mo Mass Lars Ersson och gårdsnamnet blev Momas i husförhörslängden 1770 fram till i september 1922, då namnet Momats blev antaget som tillnamn för familjen. Namnets ursprung förbryllar mig, eftersom det inte fanns någon före Mats i släkten senare än Lars Erssons farfars farfar kyrkvärden Mats Larsson i Holgården. Han kan väl inte gärna vara den Mats namnet Momats härstammar från.

Däremot är det lättare att hitta ursprunget till Karisnamnet. Namnet förekommer första gången för Karins Per Matsson (1664-1729) eftersom det var hans mor som hette Karin. Namnet blev Karis fr.o.m. husförhörslängden 1770, då bokstaven n hade utelämnats, och förblev så fram till sekelskiftet till 1900-talet då gårdsnamnet försvann i de offentliga handlingarna och ersattes med det nyskapade efternamnet Nyberg.

Karis är ett av få tillfällen då ett kvinnonamn blivit gårdsnamn. Men jag kommer att återkomma till ytterligare två sådana fall i Västra Almo.

2016-05-02 at 07:18 Lämna en kommentar

Hänt under vecka 617

Igår var det sista april med de vanliga valborgsmässoeldarna.

Men eldarna blir färre. För ett eller ett par decennier sedan hade vi vår egen sista-april-brasa i Almo. Sedan samarbetade vi med gemensam brasa med Alvik. I år hade vi ingen aktivitet alls i Almo under kvällen, medan de i Alvik hade en präktig fest med 50 deltagare efter en byarbetsdag, så de hade byaktiviteter från morgon till sen kväll. Även Tasbäck hade i år ställt in sin valborgsmässoeld. Det är i takt med tiden. Det blir allt svårare att hålla gemensamma byaktiviteter igång, och det erfordras att det finns någon person eller några eldsjälar som driver genomförandet.

Även för genomförandet av valborgsmässofirandet på Björkberget gnisslar det i organisationsmaskineriet. Hembygdsföreningen och byn Björken orkar inte med det själva, och det blev BuffilsAnnas och hotellet med sin flyktingförläggning som fick ta tag i det hela god hjälp av eldsjälen Bibi Nilsson, eller det kanske var tvärtom. Ingen hade dragit igång det om inte Bibi satt fart på det. Det blev i alla fall en majbrasa, även om det inte blev utannonserat i vare sig dagspress eller i Leksandsbladet, och kyrkokören var troget med och sjöng.

Själv var jag med Siljansnäs manskör vid hembygdsgårdarna i Leksand och sjöng in våren. Under Orvar Bodlunds ledning var det väldigt stimulerande och roligt. Dessutom hade vi betydligt bättre väder än under de senaste två åren med därtill positivt större åhörarskara.

Aprilvädret stod sig även den här veckan med omväxlande ruggigt väder och skönt solsken. Buskarna knoppas och våren är nu här. Det kommer att märkas under nästa vecka med betydligt mera sol och höga vårvädertemperaturer.

På lördag förmiddag i slutet av nästa vecka förbättrar vi vandringsleden igen med mera spik och plank. Nu ska vi slutföra jobbet med spångningen av Ormbäcksdeltat. Det tog över 10 år! I fjol kom planken från Hans Alm. I år är det Morpers Anders som bjuder med visst bidrag från sågverket.

I Kerala fick Geetha igår en sju minuters häftig åskskur med 5 mm regn, då vi pratades vid på Skype. Jag kunde höra åskmullret i datorhögtalarna. Regnen är på väg, och de vitblommiga träden kring huset har börjat blomma. Det är Keralas egen vår innan sommarregnen kommer med monsunen.

2016-05-01 at 05:18 Lämna en kommentar

Äldsta gårdsnamnen i Östra Almo

De tre första gårdarna i Östra Almo bildades i mitten av 1500-talet. Dessa var de gårdar vi idag kallar Landins (BackPers), Oskarssons (BackOskars) och Stormatsgården (Hol)

Holgården byggdes upp av sonen Lars Jonsson från Ollasgården i Västra Almo, och han blev säkerligen Back Lars i folkmun, då han slog ner sina bopålar uppe på den höga kullen mot öst sett från sitt föräldrahem.

Inte långt därefter kom även Anders Halvarsson och Anders Matsson som blev nära grannar med Lasse. Det blev två Anders, och rimligen skulle bara en av dem kunna kallas BackAnders och det blev Anders i BackPers. För Anders i BackOskars blev gårdsnamnet efter hand Mor, men jag vet inte bakgrunden till det namnet.

Backnamnet blev kvar i Holgården fram till sekelskiftet 1700-1800, då en karl från Holgården i Björken flyttade in och behöll sitt gårdsnamn i sin nya gård. Backnamnet återkom emellertid till Holgården i början av 1900-talet. Holgården har tre ättlingsgårdar i Östra Almo Alm, Momats och Karis men ingen av dessa behöll Back som gårdsnamn.

Den sonson till Back Anders som tog över gården döptes till namnet Per, vilket blev början till Per Perssonepoken i gården då fem generationer i rad fick heta Back Per Persson. BackPersgården blev ett naturligt allmogenamn men i offentliga handlingar står de det bara Back som gårdsnamn.

Namnet Mor stannade kvar i BackOskargården fram till början av 1800-talet, då gårdsnamnet ändrades till Back. Gårdsnamnet Mor stannade emellertid kvar i ättlingsgården Morgården, där gårdsnamnet lever kvar.

Backnamnet finns idag kvar på Backen bara i Backhansgården, där det namnet övergått till att vara ett efternamn. Annars har Backnamnet som gårdsnamn levt vidare genom den gren av BackPers, genom BackMats, som flyttade till Västra Almo.

I dagsläget finns gårdsnamnet kvar enbart hos bröderna Back Ejnar och Back Erik Johansson efter att Back Sven gick ur tiden. Ingen av dessa var emellertid födda eller uppväxta på Backen.

2016-04-30 at 06:47 Lämna en kommentar

Äldsta gårdsnamnen i Västra Almo

De äldsta gårdsnamnen refererar ofta till tidigare ägare av gården.

Ganska typiskt för detta är Hansgården, som byggdes upp under 1560-talet av sonen Hans Olsson i Ollasgården. Hans son Olof tog över den nya gården och i nästa generation var det Lars som tog över med namnet OlofHans Lars Olsson i mantalslängden år 1660.

Olofsnamnet blev kvar i Ollasgården.  Det blev först LarsOls, och efter att Lars fallit bort i namnet blev det Ollesgården. Det namnet ombildades under senare delen av 1800-talet till nuvarande namnet Ollas. Ollasnamnet kom alltså från den Olof som föddes på gården under det första decenniet på 1500-talet och är definitivt det äldsta kvarvarande gårdsnamnet i Almo, då vi ser till gårdsnamnets härstamning.

I Hansgården föll Olofsnamnet bort i gårdsnamnet och gårdens namn blev Hansgården, som användes första gången i revboken från 1734 för gårdsinnehavaren Hans Anders Larsson. Det namnet består fortfarande i gården med tre generationer boende i byn. Skillanden numera är att Hans blivit efternamn istället för gårdsnamn, eftersom systemet med gårdsnamn i praktiken har försvunnit i byn.

Den andra lika gamla gården som Ollasgården är granngården Brasar. De fyra första gårdsinnehavarna hette Per (eller Pelle) Persson och gårdsnamnet blev helt enkelt Pelles. Den fjärde Per Persson hette därvid ”Pär Pärss i Pellesgården” vid det första husförhöret 1628. Det namnet ersattes av gårdsnamnet Brasar i början av 1700-talet, men jag vet inte vad var anledningen till detta, och jag har inte heller lyckats härleda uppkomsten av det namnet.

Orsaken kan vara att granngården blev en PerLarsgård där namnet Lars efterhand uteslöts och gården blev Pellasgården i revboken 1748. Det gick ju inte att ha både en Pellesgård och en Pellasgård som grannar, och Pellesgården bytte namn till Brasar. Pellasgården har fått behålla sitt gårdsnamn tills i slutet av 1900-talet, men tyvärr håller det gårdsnamnet nu på att försvinna, i och med att de nya ägarna inte har någon släktrelation med de gamla ägarna.

Det äldsta kvarvarande gårdsnamnet i Almo som har anknytning till sin äldsta gårdsinnehavare är alltså Ollas efter ombildningen från namnet Olles och Hansnamnet i det gårdsnamnet fallit bort. Det andra återstående 1500-talsgårdsnamnet är Hans efter att namnet Olof fallit bort i den gårdsnamnskombinationen.

2016-04-29 at 06:40 Lämna en kommentar

Gårdsnamnen i Almo

Två viktiga och mycket behjälpliga uppgifter i byhistoriskt material som glatt släkt-, gårds- och byforskare är bruket av sonnamn och gårdsnamn.

Fram till slutet av 1800-talet har sonen som efternamn konsekvent alltid tagit faderns förnamn som efternamn. Ett viktigt undantag är då soldatnamnen kommit in i bilden. Det var lätt att följa generationerna tillbaka i tiden.

Detta har varit till god hjälp, speciellt då jag kommit ner till 1500- och 1600-talen, då det ibland förekommer att en hel generation inte omnämns i några officiella handlingar. Jag har då skrivit att det är en fiktiv generation, och det har hänt vid ett flertal tillfällen, att jag senare stött på ett dokument då denna person eller familj kunde verifieras. Det gör en byforskare upprymd.

Den andra hjälpen är gårdsnamnen, som mera frekvent började användas under första halvan av 1700-talet. Olika källor har dock inte konsekvent använt sig av samma gårdsnamn för en gård. Dokument efter lantmäteriförrättningar anger ibland ett annat gårdsnamn än de som finns i kyrkböckerna, och det händer ofta samma sak i domböckerna. Gårdsnamnen ändras även oftare än man kan tro, och det är lätt att gå vilse i de egna noteringarna.

Riktigt komplicerat kan det bli då ett mycket populärt namn som Per användes i flera generationer samtidigt. Det mest komplicerade fallet är Back Per Persson i Östra Almo med samma för- och efternamn under flera generationer och samtidigt användes samma gårdsnamn för olika gårdar. Jag kommer att få anledning att återkomma till det.

Under en bloggserie framöver kommer jag att ägna mig åt gårdsnamnens uppkomst, bildning, utveckling och frekvens i Almo.

I morgon börjar jag med Almos äldsta gårdsnamn, och jag vet, att det är många som med stort intresse ser fram emot den och närmast efterföljande bloggar.

Så följ med och ge gärna dina egna synpunkter på hur gårdsnamnen kan tänkas ha uppkommit. Det finns många infallsvinklar i namntolkningar och en uppfattning behöver inte vara mer rätt än någon annan.

2016-04-28 at 08:12 Lämna en kommentar

Äldre inlägg


maj 2016
M T O T F L S
« Apr    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.