Almos historia Del 37 – 1600-talets slut – Tidiga externa influenser

Almo har genom tiderna varit en ganska isolerad by.

Dess geografiska läge i Leksands sockens västra utkant har inneburit närheten till de djupa skogarna ytterligare längre västerut. Förutom byarna Norrskog med Klockarberg och Nybingsbo fanns det västerut och norrut inte gårdar närmare än ett par-tre mil till både Gesunda och Dala-Järna.

Besök var obligatoriska till de veckoliga söndagsgudstjänsterna och andra kyrkliga helgdagar i kyrkan i Leksand. Då gällde det i första hand att ta sig dit sjövägen, så länge vattnen i vikarna Alviken, Byrviken och Österviken var öppna eller att isen bar.

Däremellan gällde landvägen med den långa rundningen av Österviken över Karlsarvet och Åkerö. Vid dessa tillfällen kom även hästskjutsarna förbi Almo och Alvik från alla övriga byar i nuvarande Siljansnäs.

Dessutom var det viss trafik från Gesunda-Sollerön-Venjan som bildade den södra rutten av Siljan. Då hästskjutsarna kom fram till Almo och Alvik genom de ödsliga skogarna var det dags för inhysning i några av gårdarna som fungerade som gästgiverier. Det gav en del inkomst till dessa två byar och bidrog till att flera gårdar tillhörde de mer välbeställda i Leksands socken. Samtidigt var dessa gästande hästskjutsar en öppning utåt till och från en liten del av omvärlden

Vilka gårdar i Almo som under 1600-talet var tillgängliga för gästande övernattare vet vi inte, men det är förmodligen de gårdar som var något mera välbeställda. Det finns inte någon notering i tillgängliga dokument om gästgiverier eller främmande övernattningar. Inte ens i domböckerna har något fall kommit upp, som kan ge en liten inblick hur det då fungerade.

Säkerligen var det kyrkbacken i Leksand som gav den största och viktigaste informationen om händelser i byns närhet och som ibland kunde ge glimtar från riksplanet.

Dessutom var det hemkommande och gästande soldater som kunde ge blandad information om vad som rörde sig ute i Europas krigshärdar. Dessa glimtar var dock ack så begränsade eftersom det inte fanns någon egentlig rörelsefrihet för de som var ute och krigade och språksvårigheter måste ha varit en rejäl barriär för Almosoldaterna ute i fält.

Soldaterna var dock de som gav vidare influenser och delvis gav nytt blod till byn.

2016-12-09 at 04:52 Lämna en kommentar

Almos historia Del 36 – 1600-talets slut – Avlidna soldater

Det skånska kriget slutade 1679 och det stora nordiska kriget började 1700. Det var ett par decennier under de svåra klimatåren, som det inte var något större krig på gång.

Fortfarande behövdes emellertid soldater för att ta vara på och befästa de nya besittningar som Sverige fått genom sina erövringar. Det var inget stillestånd i rekrytering av nya fräscha soldater ut i fält.

Fortfarande är det svårt att i befintliga handlingar identifiera de gårdar i Almo, som bidrog med soldater under slutet av 1600-talet. De namn som jag kan få fram är troligen ett urval av dessa som gick ut i fält och som dog i fält av både själva krigsslagen och av umbäranden i samband med dessa. Troligen avled fler soldater av umbäranden än av krigens egentliga stridshandlingar.

Den första Almosoldat som jag har lyckats identifiera som avliden i samband med krigen är Johan Persson Hierpe, som avled år 1671 då han var cirka 31 år gammal. Gården där han bodde är inte identifierad, men det finns indikationer på, att det var han som uruppförde Landtyskgården.

Per Jönsson Resare i Almo gifte sig 1664. Han finns dokumenterad i Krigsarkivet t o m 1675 då han noteras ”Siuk hemma” och begravdes i Leksand 1675.

Ett par år senare avled Hans Hansson Landtysk från Tyskgården. Han föddes på 1640-talet och avled 1677 i 30-årsåldern enligt ett dokument i krigsarkivet. Han är troligen en av de två soldater från Almoroten Landtysk som dog i strid tillsammans med många andra soldater från Majorens (= Leksands) kompani i det stora slaget mot danskarna år 1677 i Landskrona. Almorotarna Landtysk (2), Resare (2), Stark (1) och Springfelt (1) förlorade då sex av sina mannar.

Nästa soldat var Joen Larsson Landtysk i Hansgården. Han avled 44 år gammal år 1684 efter att ha varit sjuk i Tyskland.

Sedan följer en Pehr Nilsson Landtysk som avled vid 25-årsåldern år 1687. Han har uppgivits komma från Almo, men uppgifterna är sparsamma, och gården där han bodde är inte identifierad.

Under 1690-talet finns ingen avliden soldat från Almo dokumenterad.

Om avlidna soldater under 1700-talet har vi dock bättre dokumentation att gå tillbaka till.

2016-12-07 at 04:38 Lämna en kommentar

Almos historia Del 35 – 1600-talets slut – Emigration

I samband med nödåren i slutet av 1600-talet utgick de första kända emigranterna från Näsbygge fjärding (= Siljansnäs).

Jag bloggade om detta för drygt fem år sedan i https://skarner.wordpress.com/2011/06/14/svenska-pommernemigrationer/.

Där får vi veta att åtta personer från byarna Norrskog och Backbyn då emigrerade till de av Sverige nyerövrade landområdena i Pommern i norra Tyskland. Det började med att prästen Gabriel Holstenius i Mora läste upp en kungörelse från predikstolen om de nya möjligheterna till försörjning genom att emigrera till Pommern.

Det var 140 personer som nappade på erbjudandet i Leksands socken av vilka 8 alltså var från byarna Norrskog och Backbyn. Någon från Backbyn återkom efter några få år, men i övrigt vet vi mycket lite om vad som hände dessa emigranter. Ingen återvände i alla fall till Norrskog. Av den byn fanns inget att återvända till.

Almo låg mitt emellan dessa två byar, men det var ingen i Almo som nappade på erbjudandet att emigrera till Pommern.

Det skulle dröja till en bra bit inpå 1800-talet innan den första emigranten lämnade Almo.

Då var det Nordamerika som gällde, och de emigranterna vet vi mera om.

2016-12-05 at 11:09 Lämna en kommentar

Hänt under vecka 648 på Mukkunni Hill

I eftermiddag eller i morgon eftermiddag kan vi ha chans till en regnskur, men annars är det inget regn i sikte i väderleksprognoserna under den första halvan av december.

Torrtiden är här, och nu är det noll mm regn och sol som gäller mest varje dag. Det senaste egentliga regnet var ankomstdagen för Maina och Enver. Det var mycket lyckat, eftersom det var ett skönt uppfriskande regn, som vi alla uppskattade.

Med klarare luft följer kyligare mornar. Det är ju ”vinter” nu under december-januari, och under tidig morgon kröp utomhustemperaturen idag ner till plus 22,7 grader. Då är det friskt och skönt att göra lite rörelsegymnastik ute på terrassen.

Det börjar röra på sig i tornuggleboet i ”holken”, som Johnny behagade benämna takutsprånget ovanför mitt sovrum. Det har varit väldigt stillsamt under en lång tid, men efterhand som ungarna börjar bli stora avger dessa fler och fler ljud från boet.

Vår ”gårdskarl” Deepu kommer ju upp till vårt hus så gott som varje dag. Han gör därvid många olika iakttagelser som jag går miste om. Under veckan var det en död ”toddy cat” strax utanför vår plantage som låg och ruttnade.

Häromdagen var det tre kobror strax innanför grinden till vårt husområdet som intensivt slingrade sig omkring varann i parningslekar. Vi vet att de finns omkring oss, men det är ytterst sällan vi kan se dom.

Elly, Meenu och Unni på uppfarten till huset

Elly, Meenu och Unni på uppfarten till huset

Halvblodet Kalle kommer närmare mig efterhand som hans skygghet avtar. Jag kan nu snabbt vidröra honom, men ännu är det långt från ett stadium då han gillar att bli smekt eller klappad.

Tiken Pirre har varit försvunnen under en vecka. Det är parningstider, och hon kan inte hålla sig still uppe på vårt berg. Vi får se om hon vill återvända.

Däremot uppför sig Kalle och Meenu som ett par, och det kanske kan bli några till kvartingar av det. Vi har ju redan kvartingen Unni, som börjar lämna valpstadiet bakom sig.

Livet rullar vidare uppe på vårt Mukkunni Hill.

2016-12-04 at 02:05 Lämna en kommentar

Almos historia Del 34 – 1600-talets slut – Nödår

Under slutet av 1600-talet blev det många nödår i Almo och befolkningskurvan för byn stagnerade och ersattes av ett sakta sjunkande befolkningstal.

img_2246Värre var det för grannbyn Norrskog som låg några kilometer västerut från Almo uppe i bergen. Jag har gjort ett stapeldiagram över befolk-ningsutveck-lingen i de två byarna från 1642 till 1720.

De röda staplarna i diagrammet visar Almos befolkningsutveckling under olika årtionden medan de blåa staplarna visar samma utveckling i Norrskog. Y-axeln visar grafiskt antalet vuxna personer som levde i byn. Under x-axeln finns talen uttryckt i siffror under de studerade åren.

År 1660 hade de två byarna lika stor befolkning, men efter 1670 minskade befolkningen i Norrskog för att i början av 1700-talet raderas ut. Byn försvann och blev senare en fäbod.

Almo maximerade sin befolkning under 1680-talet för att sedan sakta sjunka. Vad var det som hände?

Under slutet av 1600-talet blev klimatet kyligare och speciellt under åren 1695-1698 blev det sena vårar, kalla regniga somrar och tidig frost. Påföljden blev svåra nödår med katastrofal missväxt med epidemier i dess fotspår i hela Norden. Man har beräknat att 25% av Finlands befolkning dog under dessa svåra år, och det resulterade i att bybefolkningen på mera höglänt belägna Norrskog svalt ihjäl.

Statistiken för Leksand under åren 1696-1698 visar ett fruktansvärt dödstal

  • 1696 Koppor med stor barndödlighet pingst-8.p Trinit i Leksand, 204 döda
  • 1697 Blodsotsepidemi från Exaudi, 16 dödsfall i 9.p Trinit och 17.p Trinit, 426 döda under året
  • 1698 Hunger, brännsjuka, brännsot, huvudsot, 430 döda under året

Det ser ut att Almo klarade sig relativt lindrigt undan under dessa år, men följdverkningarna syns på en fallande befolkningsutveckling ända fram till 1720. Samtidigt har vi sett att under dessa decennier tillkom inga nya gårdar i byn.

Det var stagnation och nedgång.

2016-12-03 at 07:58 Lämna en kommentar

Maina och Enver avrest

Vår dotter Maina och hennes Enver är nu tillbaka till Stockholm efter deras lyckade 10-dagarsbesök till Kerala.

wp_20161125_09_21_31_pro-middagsbordKring middagsbordet på Mukkunni Hill

De lämnar en saknad, samtidigt som det känns skönt att få återkomma till vår egen vardagslunk igen.

Då de skrev ut sina boardingcard upptäckte vi, att de blivit inbokade på en flight till Stockholm som avgick cirka sju timmar senare än den flight de hade köpt biljetter till. Qatar Airlines hade ändrat avgångstiden till 15 minuter senare, och det bedömdes då att Maina och Enver inte skulle hinna med den tidigare flighten från Doha.

Konstigt uppförande av flygbolaget att göra en sådan förändring utan att underrätta med något slags meddelande. De fick i alla fall ett fint hotellrum till förfogande i Doha under dagen som kompensation för eventuella olägenheter.

wp_20161127_12_06_35_pro-3-terrassenUppklädda inför Tajlunchen ute på västra terrassen på Mukkunni Hill med Mainaträdets nyutslagna lövverk som bakgrund

Dagen innan deras avresa hade vi alla fyra en bättre lunch på Taj nere i stan, som samtidigt fick vara en födelsedagsmiddag för Geetha, som fyllde 60 år igår.

Mycket gott och mycket trevligt, och det återuppväckte nostalgiska minnen hos Maina.

2016-11-29 at 06:18 2 kommentarer

Hänt under vecka 647 på Mukkunni Hill

Under hela veckan har vi haft förmånen att ha dottern Maina med sambo Enver på besök.

img_2242Det har varit intressanta dagar tillsammans eftersom det är första gången vi har setts tillsammans alla fyra. Maina och Enver har dessutom givetvis hunnit med att se lite av södra delen av Kerala.

Det har varit standardtipsen som gällt vilket innebär husbåtsnatt, Cochin, Kovalam och Varkala. Istället för upp till bergen kring Thekkady och Munnar blev det en dagstur upp till Ponmudi Hill Resort.

Efter den 23 mm inledande regnskuren under deras ankomstdag har det blivit bara ytterligare sex mm lätt regn, och den torra väderleken har satt in. Det innebär bara 54 mm regn under november månad, vilket är ett rekordlågt. I december kommer det bara att bli några få spridda skurar.

Tidigt i morgon bitti flyger Maina och Enver tillbaka till Stockholm efter sköna dagar här nere, medan jag blir kvar här på Mukkunni Hill nästan ett par månader till.

2016-11-27 at 03:20 Lämna en kommentar

Äldre inlägg


december 2016
M T O T F L S
« Nov    
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031