De sista folkskollärarna i Almo skola

Då jag med mina föräldrar och äldre bror Rune flyttade hem till Almo år 1952 började jag femman i Almo skola. Jag var genomsyrad Almobo redan från början eftersom mina föräldrar båda kom från gamla Näsbymålstalande byar och jag hade spenderat varje sommar- och jullov i Almo, där jag redan hade flera vänner.

Folkskollärare var då sedan ett år tillbaka Folke Rågfeldt, som hade sin uppväxtbakgrund i Leksandsbyn Häradsbygden. Jag tror att det var i Almo skola, som han fick sin första tjänst efter sin lärarutildning. Den tjänsten behöll han under 14 år från höstterminen 1951 till vårterminen 1965. Folke med sin familj var den förste läraren som bodde i den nya lärarbostaden.

Efter fyra år vid Västbergaskolan i Stockholms nyare bostadsområden åt Södertäljehållet var det en omställning att komma till den lilla byskolan i Almo. I Almo hade då ingen tidigare elev gått vidare till högre studier, vilket innebar att börja i realskolan i Leksand. Gymnasieutbildning i Borlänge var det aldrig någonsin på tal om för en elev från Almo skola.

Med ung, nyutbildad och inspirerad lärare kom nya tider för hans första elever, och redan efter hans första lärarår var det två som fortsatte studera vid Leksands fyraåriga samrealskola. Det var Uno Backhans från Backhansgården och Sören Bergfäldt i SkinnarMatsgården, där hans föräldrar hade hyrt in sig.

Efter hans andra lärår dubblerades det antalet till fyra elever med Algot Land från Landtyskgården, Ove Mattsson från Löfbergs, Gun-Britt Nygårds från StorPersgården, och jag från PerNilsgården. Vi tog realen 1958, men ingen av oss fyra eller de två tidigare eleverna året innan gick vidare till vidare till gymnasiet. Jag blev senare den ende av de elever som utbildat sig vid Almo skola som har tagit en universitetsexamen. Det var civilekonomutbildningen vid Uppsala universitet år 1974.

Det är något frapperande att det bland dessa sex elever från Folkes första två lärarår i Almo inte fanns någon, som kom från gårdarna Brasar/Göstas, Smångs eller Alm. Det var ju dessa gårdar, som var de tongivande i barnundervisningens äldre historia i Almo.

Efter Folke Rågfeldt anställdes Gunnar Mächs som folkskollärare. Han föddes 1929 i Söderbärke och undervisade klasserna 5-6 under perioden vårterminen 1965 till 1966 och sedan klasserna 4-6 fram till och med vårterminen 1970.

Gunnar blev den siste folkskolläraren vid Almo skola, då han avslutade sin lärartjänst 1970. Han bor som änkling kvar i centrala Siljansnäs.

2016-02-13 at 07:05 Lämna en kommentar

Senare tiders special- och småskollärare i Almo skola

Den enda speciallärare jag hittat i Almo skola är Gretas yngre syster Eva, född 1898. Hon var utbildad lantbrukslärare från Rättvik. Eva besökte ju Greta med sin moder under ett år i samband med Gretas första tjänsteår, men hon återkom och var lantbrukslärare i Almo skola under ett år 1930-31, då hon gifte sig, bytte namn till Eva Olsson och flyttade till Kristianstads län

Den egentlige småskolläraren under 1930-talet var Greta Hansback Åhs. Hon föddes 1909 i Älvdalen, tog studenten och kom till Almo som lärare för klasserna 1-2 under perioden 1930-1942. Hon gifte sig 1938 och födde i Almo år 1941 sonen Kjell Gudmund Åhs, som senare blev språklärare i tyska.

Sedan kommer vi till en riktig långkörare i småskolan och en lärare, som många nu levande Almobor minns mycket väl. Det är småskolläraren Margareta ”Greta” Sofia Ljunggren-Bonnevier. Hon föddes 1906 i Engelbrekts församling i Stockholm och blev änka 1964. Hon ankom Siljansnäs från Malung 1939, då hon tog en tjänst i Limå skola. År 1940 flyttade hon vidare till Almo skola där hon undervisade i småskolan under 30 års tid.

Hon började undervisningen i Almo i klasserna 1-2 fram till 1948, då hon tillfälligt under två skolår förflyttades till Mons skola men återkom till Almo inför höstterminen 1950. Från 1966 utökades undervisningsomfånget till klasserna 1-3 fram till vårterminen 1971, då Almo skola lades ned.

Under de två år Greta undervisade i Mons skola vikarierade Astrid Montelius Dourén. Hon föddes i Uppsälje i Vansbro 1924 och enligt mina senaste uppgifter fortfarande bor i Borlänge. Hon tog lärarexamen i Strängnäs 1947 och hennes första tjänst blev i Enviken innan det blev Almo. Hon har tacknämligt skrivit ett 47-sidigt biografiskt häfte ”E skolhuskulla minns”, där hon bl.a. berättar om sina erfarenheter från sin tid som lärare i Almo.

Greta blev den siste läraren i Almo skola innan skolan lades ner 1971. Men byggnaden står kvar och minner om gamla tider då det gick att bedriva barnundervisning i byn. Men innan jag avslutar bloggserien om undervisningen genom tiderna i Almo blir det några ord i morgondagens blogg om de sista folkskollärarna.

2016-02-12 at 12:59 Lämna en kommentar

Almoläraren Lisa Hedlund

Då Danielsson under många år undervisade i klasserna 5-6 var det Lisa Hedlund som hade hand om klasserna 3-4. Liksom Danielsson blev hon en riktig långkörare i Almo-Alvik.

Lisa kom till Alviks skola 1917, där hon hade en extra ordinarie tjänst fram till 1921, då hon blev ordinare. 1924 flyttade hon över till Almo skola, där hon undervisade i klasserna 3-4 fram till 1941. Dock blev elevantalet så lågt, att hon 1941 flyttade till Limå skola, och Anders Danielsson fick överta även klasserna 3-4 i den s.k. B2-formen.

Lisa föddes 1886 i Skedevi församling, Östergötlands län, och utbildade sig till folkskollärare i Falun 1917. Hon tillhörde en riktig lärarfamilj där båda föräldrarna var utbildade folkskollärare, och hade s.a.s. lärarbanan i blodet. Dessutom utbildade sig hennes syster Eva  till lanthushållslärare.

Hon vidareutbildade sig  med kurser i talteknik på Kloster, teckning i Västerås och hon deltog i Röda korsets upplysningskurs i hemsjukvård, olycksvård och barnavård. I Almo skola ansvarade hon för undervisningen i kvinnlig slöjd.

I bygden var hon dessutom engagerad i olika uppdrag och var tidvis ledamot av kommunalfullmäktige, kyrkofullmäktige och i biblioteksstyrelsen.

Modern och systern flyttade in till Almo skola 1924 tillsammans med Lisa men stannade bara under ett år och det finns ingen uppgift om att de hade deltagit i undervisningen i skolan.

Lisa levde sitt liv som ogift, är väl ihågkommen och avled år 1979 vid en aktningsvärd ålder av 93 år.

Bengt Borkeby har skrivit ett häfte om Lisa Hedlund. Titeln är ”Fröken ritar och berättar – Lisa Hedlund, lärare 1917-1961”. Tyvärr  har jag inte haft häftet tillgängligt, då jag skrivit ovanstående. Bengt beskriver boken på http://www.alvikisiljansnas.n.nu/bocker-om-alvik, där jag har hämtat följande information:

”Fröken ritar och berättar är ett häfte med 32 sidor kvinnohistoria. Jag har kunnat ställa samman folkskollärarinnan Lisa Hedlunds teckningar och berättelser om sin tid som lärare i Alvik, Almo och Limå. Alla tre är byar i Siljansnäs socken. Lisas memoarer har länge funnits i Alviks byarkiv. I februari 2012 lämnades ett album med ca 70 av hennes teckningar till byn. Bilderna hade bevarats av systerdottern. Få kände till att hon tecknat av sina elever, deras föräldrar och en del grannar.”

2016-02-11 at 02:43 Lämna en kommentar

Almoläraren Danielsson

Efter Back Anders Matsson kom Anders Danielsson som folkskollärare till Almo skola

Inte direkt, för det fanns en annan lärare Arons Eric Vilhelm Smith som tjänstgjorde under två år däremellan vilket innebär ht 1915 – vt 1917. Han satte inga spår efter sig, och jag skulle inte ha hört talas om honom om han inte fanns med med sitt namn i statistiken och allmänna lärarbeskrivningar.

Eric föddes i Luleå 1894 och han utbildade sig till folkskollärare. Han kom alltså till Almo skola som en ung 21-åring och gifte sig den sista oktober 1915 med Hanna Pettersson, som föddes i Toftedal. Under Almovistelsen fick de sonen Sture, som blev ytterligare ett lärarbarn från Almo skola. Familjen flyttade till Säter i september 1917. 

Då är vi framme vid en riktiga långkörarläraren vid Almo skola. Det är Anders Danielsson som undervisade i klasserna 5-6 under åren 1917 – 1951. Min mor född 1911 hade honom som lärare och talade alltid om honom med beundrande ord , både om hans stränghet och vänlighet. Jag missade honom med bara två år, då jag började i femman år 1952.

Danielsson (han kallades ju aldrig vid förnamn) föddes i Leksand 1892. Efter sin folkskollärarexamen i Uppsala 1917 fick han sin första och sista lärartjänst vid Almo skola. Han vikarierade vid Almo folkskola 1917-1918 och blev ordinarie lärare sedan 1919, då han undervisade klasserna 5-6, och B1-formen, två klasser per lärare, introducerades i skolan.

Fortsättningskurser följde i jordbruk och skogsbruk för undervisning i yrkesbestämd fortsättningsskola, kurs i metallslöjd vid Nääs 1925, kurs i biologi i Falun 1927. Under  sin tid i Siljansnäs var han politiskt engagerad och satt med som ledamot i kommunalfullmäktige.”

Han undervisade i Almo fram till 1951, då han blev överlärare inom distriktet fram till sin pensionering 1957.

Danielsson gjorde sannerligen en livsgärning med heder vid Almo skola.

2016-02-10 at 02:44 Lämna en kommentar

Almoläraren ”Kalle Anders”

Det blev alltså Back Anders  Mattsson (1882-1919) ht 1909 – vt 1915, som fick förmånen att bli den första ordinarie folkskolläraren för klasserna 3 -6 i nya Almo skola.

Han föddes i Östra Björkens Backgård av föräldrarna Back Mats Persson och Karin Karlsdotter som äldsta barnet i en syskonskara på åtta barn. Han var alltså en bygdens son, som fick sin första tjänst i Almo efter att han 1909 utexaminerats till folkskollärare vid seminariet i Karlstad. Det var en ung, nyutbildad och inspirerad lärare som kom till byn.

I juni 1910, efter ett år i hembygden, förlovade han sig med lärarinnan vid Näsbyggebyns skola Carin Eriksson, och de gifte sig i juni 1912. Carin föddes 1881 i Göstasgården i Backbyn i Siljansnäs, så det var idel bygdens söner och döttrar som återvände efter sina viktiga utbildningar. Det nyäkta paret flyttade in i skolans lärarbostad direkt efter att de gift sig, och Carin fick en lång väg till sitt jobb i Näsbyggebyn.

Anders var mycket uppskattad i byn och fick snart smeknamnet ”Anders Kalle”, ett namn som jag fortfarande inte vet hur det har uppstått.

Han fick genast ett antal förtroendeuppdrag, och 1911 utsågs han till förste brandchef för byarna Almo och Alvik i enlighet med förslag av en femmanna-kommitté till kommunalstämman.

Liksom den tidigare läraren Olof Markus var han livligt engagerad i EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen), och han blev snabbt den givne sångledaren i EFS sångkör i det nybyggda fina missionshuset på Klippan.

Familjen flyttade år 1915 till Mons folkskola. De hade då fått tillökning med dottern Karin Ingrid som föddes 1913 i Almo skola. Även i Mon blev Anders den förste läraren i Mons nybyggda folkskola. Anders får nog betraktas som pionjär i den nya skolundervisningen i Siljansnäs småbyar.

Anders avled 1919, fortfarande alltför ung i sin lärargärning. Det som fysiskt återstår av ”Kalle Anders” kring Almo skola är de björkar och ekar han planterade på fastigheten. Ekollonen kom troligen från Ottilia Adelborg i Gagnef, som var en ivrig spridare av ekar i Leksands och Gagnefs bygder.

Jag hoppas att dessa ekar får stå kvar som ett minne efter ”Kalle Anders” första tid vid skolan.

2016-02-09 at 05:32 Lämna en kommentar

Almo nya skola startar

Vid ordinarie kyrkostämma med Siljansnäs församling den 5 maj 1902 förekom följande ärende:

Alviks och Almo byamän hade inkommit med begäran om särskild folkskolas inrättande för dessa byar och att nytt skolhus måtte uppföras. Då nödig utredning förande kostanden e.m. saknades, uppsköts frågans afgörande och öfverlemnades till skolrådet för noggrann och allsidig utredning” (Dalpilen sid.2 1901-05-10)

Utredningen utmynnade i att skolan skulle byggas. Den stod klar inför höstterminen 1908. Tjänsten som vikarielärare annonserades ut i Dalpilen 1908-06-26, och det var läraren Georg Hennix som fick vikarietjänsten för klasserna 3-6 under de två första terminerna ht 1908 och vt 1909.

Inför höstterminen annonserades den ordinarie tjänsten ut, varvid Anders Mattsson valdes över sökande Hennix:

Till ordinare folkskollärare i Almo valdes i söndags Anders Matsson från Siljansnäs, examinerad 1909 i Karlstad, med 2688 röster af 93 röstande. Medsökanden G. Hennix, hvilken 1908-1909 vikarierat i Almo erhöll 2039 röster af 81 röstande. Vid valet, som omfattades med intresse, förekommo 45 fullmakter.” Dalpilen 1909-07-27

Av någon anledning är Anders vikarie ht 1909, då 39 barn gick i Almo skola, och hans första ordinarietjänst börjar vt 1910: “Till ordinare lärare vid Almo folkskola i Siljansnäs har från och med nyår antagits folkskolläraren Anders Mattson, hvilken har under höstterminen vikarierat vid nämnda skola.” Dalpilen 1910-01-14.

Back Anders ”Kalle Anders” Matsson från Backgården i Östra Björken blev den folkskollärare som fick förmånen att starta den ordinarie undervisningen för klasserna 3-6 i Almo skola.

2016-02-08 at 02:44 Lämna en kommentar

Nytt från Mukkunni Hill vecka 605

Vecka efter vecka är det samma sak. Samma väder! Inte en droppe regn under veckan som gått.

IMG_1898Men den här gången ser det ut att kunna komma en skur på torsdag om vi har tur enligt den nyaste niodygnsprognosen. Nu är det verkligen dammigt och torrt, och en regnskur skulle göra underverk ute i naturen, och det är ju normalt att det kommer ett par mindre skurar under februari månad.

Under nätterna har jag numera flyttat in i Geethas luftkonditionerade sovrum. Nu känns det ytterst behagligt med den artificiella kylan, men samtidigt innebär det en viss instängdhet, som tar bort alla de välkända nattliga ljuden i naturen utanför huset. Inte utan att jag saknar dom, så det händer att jag börjar natten med luftkonditionering och kryper sedan tillbaka till mitt eget sovrum, där jag har alla fönstrena öppna och kan njuta av att den härliga nattluften i ett lätt korsdrag.

Nu är det bara fyra veckor kvar innan jag flyger tillbaka till Sverige. Dagarna fullkomligt springer iväg, och känslan är som vanligt att det vore fint att få stanna några veckor till. Men så är det ju alltid, vilket datum jag än bestämmer mig för att resa.

Foto från gästen Lillemor

Foto av gästen Lillemor från Magnolia Guesthouse i Varkala

Inbjudningarna till Mukkunni Hill är avklarade för den här gången, och det var en trevlig 1½-veckoperiod med mycket glam och god mat. Vi fick dessutom god användning av vår jättestora swimmingpool, och den blev enormt uppskattad. Nu gäller det att ta bort de två extrakilona som jag gick upp, men det är lättare då det är vanlig vardag.

Vi har fått konkurrens om den fisk vi har planterat in i poolen. Senast har ett storskarvpar insett potentialen. Genom att bubbelklicka på Lillemors bild kan ni se lite av deras avföringsresultat som två vita ränder i vattenbrynet ovanför mitt huvud. Redan innan har ju även Smyrnakungsfiskaren etablerat sig och ivrigt förser sig av fiskbeståndet, så visst har vi fått konkurrens om fisken.

Lite svensk mat är det alltid in i det sista. De sista resterna med några skivor leksandsbröd, en halv tub Kalles och den sista matjessillen går åt under de närmaste dagarna.

I år har jag dessutom prövat några av de få delikatesser som börjar sippra in till den här staden. Det blev en irländsk Kerrygold cheddar och en tysk Heinrichsthaler emmentaler. Gott och dyrt, 298 kr/kilot!

Men visst är en Västerbotten godare för en svensk tunga.

2016-02-07 at 03:31 Lämna en kommentar

Äldre inlägg


februari 2016
M T W T F S S
« Jan    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
29  

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.