Alviksdialekten

2014-02-28 at 05:44 Lämna en kommentar

I tisdags (tre dar sedan) bloggade jag om våra gamla Siljansnäsdialekters uppkomst. Byn Alvik har härvid en unik plats i dialekthistoriken.

Byn finns representerad med tre gårdar (skattebönder) i vår första skattelängd från 1539. Vid den tidpunkten var Näsbyggebyn störst av Siljansnäsbyarna med sju gårdar.

Samtidigt bör jag nämna att de två största byarna kring Österviken var Hjortnäs (nio gårdar) och Tällberg (sju gårdar), så Näsbyggebyn var i storlek ganska jämbördes.

Byarna bör vara mycket gamla, eftersom man har funnit en gravplats där Leksands kyrka nu står med kristna begravningar redan från 1000-talet. Eftersom kyrkplatsen ligger invid Österviken finns det goda grunder att anta att dessa byar vi talar om har sitt ursprung åtminstone över 1000 år tillbaka. Tyvärr har vi ingenting i skrift för mer än 500 år tillbaka och de arkeologiska fynden är få, så vi kan inte mer än gissa eller ana.

I mitten av 1600-talet hade byn Alvik inga fäbodar. De närmast liggande var Råbäcks fäbodar, som då tillhörde Näsbygge fjärding. Det var naturligt eftersom de två ägarna till Råbäck kom från byarna Fornby och Sundsnäs, som båda ligger intill varann och tillhörde samma fjärding.

Geografiskt är det intressant att se att Alvik ligger mitt emellan de båda byarna och Råbäck. Det är därför naturligt att tänka sig att det var någon ättling från dessa två byar som slog ner sina bopålar först i Alvik och sedan skaffade sig Råbäck som en fäbod lite längre inåt skogarna.

Därav följer att grunddialekten i Alvik, Fornby och Sundsnäs är densamma. Sedan är det fascinerande att Alviksdialekten genom århundradena inte har fått större påverkan från det mer närliggande näsbymålets dialektområde.

Samtidigt kan vi dra slutsatsen att näsbymålet uppstod i sin avskildhet århundraden innan 1000-talet började. Visst kan vi sedan tycka att det är synd, att vi nu låter en sådan gammal geografiskt och språkmässigt så genuin dialekt som näsbymålet bara försvinna på ett par generationer.

Men vi lever i dagens snabba utvecklingstider, och vi kanske får acceptera att det är tidens gång.

Vi hinner i alla fall ta tillvara några bandupptagningar, som får representera en sen spillra av det återstående.

Advertisements

Entry filed under: Uncategorized.

Geetha hos sin moder Rönnbladet i Almo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


februari 2014
M T O T F L S
« Jan   Mar »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
2425262728  

%d bloggare gillar detta: