Pellasgården igen

2015-08-21 at 02:53 Lämna en kommentar

Igår konstaterade jag att Pellasgården byggdes på 1640-talet.

Det var Anders Larsson (1610talet-1676) från Näsbyggebyn, med relation till Brasargården, som föredrog att bli Almobo. Gården gick sedan i obrutet arv under nio generationer. Den siste i släkten som bodde på gården var Helge Goth som var son till Pellas Anders Andersson. Helge flyttade ut 1972, och den nuvarande ägaren familjen Anita Hedin köpte den gamla gården år 1977.

Under dessa generationer fanns en skollärare och två tionderäknare på gården. Tionderäknarna var offentligt anställda myndighetspersoner med uppgift att beräkna vilken tiondeskatt som skulle utkrävas av bönderna. Det var PärsLars (1669-1739) som blev den förste omnämnda tionderäknare och hans son Per tog över den sysslan under tjugo år efter att ha varit soldat i rote Björk under sju år.

Det var Per Björks son Per Persson (1746-1805) som blev byns andre skollärare. Han hade tydligen lärt sig att skriva och räkna tillräckligt av sin fader för att kunna ta åt sig detta kall.

Barndödligheten var stor. I Per Björks familj med åtta barn blev tre barndöda och bara två barn nådde vuxen ålder. Det var kopporna som grasserade. Per Persson fick tio barn av vilka fem dog i koppor, mässling och någon då okänd barnsjuka.

Många soldatnamn förekommer i gården, av vilka flera var soldater som tillfälligt bodde på gården med eller utan familj. Där förekom rotenamn som Resare, Studenten, Pihl och Giers medan den egna släktens soldater rekryterades i Resare, Björk och Lamb. Pihlfamiljen blev kvar i Almo och byggde en egen gård på en avstyckning från Pellasgården. Den får jag anledning att senare komma till.

Helges far kom från Gothgården, och Helge fick därför som sina syskon heta Goth i samband med att son/dotternamnen försvann. Hans mor var syster till min mormor Anna (1884-1982). Vi är därmed släkt med varann, och jag har en direkt relation till Pellasgården. Innan min mor gifte sig fick hon heta Pellas Anna i folkmun.

I 1950-talets byundersökning beskrev min mormor sin hemgård att ”ä fanns barä en kurä utatä stuggu” med hänsyftning till stugans farstu. Sedan beskrev hon att det var ett portlider in till gården. Gårdens utseende förändrades ständigt, vilket framgår av en jämförelse av storskifteskartan med dagens situation.

Men gården står kvar på sitt ursprungliga ställe med byns farligaste fastighetsutfart till stora byvägen, även efter att portlidret försvunnit.

Advertisements

Entry filed under: Uncategorized.

Pellasgårdarnas uppkomst Hedpellasgården

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


augusti 2015
M T O T F L S
« Jul   Sep »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

%d bloggare gillar detta: