Pilbondas utveckling

2015-09-01 at 05:28 Lämna en kommentar

Igår handlade min blogg om gården Pilbondas uppkomst i Almo, och idag fortsätter jag med hur det gick för gården.

Efter två generationer hade Bondsläktet i Almo inte nått framgångar med att sprida sina avkommor i bygden. Visserligen byggdes även Bergströmsgården upp, men på grund av hög barndödlighet och krigstjänst var det ingen av barnen som gifte sig vidare.

IMG_1331 A17 Bond Gårdsmiljön

Pilbondas med Bergfeldts som skymtar till vänster

Med Bond Erik Persson (1744-1819) som gårdsinnehavare i tredje generationen blev det viss skillnad. Genom att skaffa sig en stor barnaskara på tio barn fick han fyra att överleva och reproducera. Med sin andra hustru, som var från Pellasgården i Almo, fick han överlevande och friska barn. Äldste sonen Per byggde upp Gössagården i den nordliga delen av centrala Västra Almo, Mats tog över Brasargården och Anna gifte sig till Mon. Det gjorde skillnad!

Äldste sonen Erik (1787-1844) tog sig hustru i Storpersgården i Almo med vilken han tog över gården i fjärde generationen. Dottern Anna gifte in sig i den av Backgårdarna i Östra Almo, som senare bildade en Backgård i Västra Almo. Sonen Per gifte in sig i Pilommes. Sonen Anders tog över Bondinsgården, efter att de tidigare två olyckssaliga familjerna dog ut.

Det är sedan inte riktigt klart om Anders son Per återkom sedan till Pilbondas. Han gifte emellertid in sig i granngården Svödgården, som jag om några dagar kommer att skriva om.

Efter den stora spridningen av Bondsläktet i byn fanns det då ingen kvar att ta över ursprungsgården Pilbondas?

Jo! Pers, du vet han som gifte in sig i Pilommes, äldste son Erik ändrade sitt efternamn till Elfving och han fick en son som hette Oskar. Han var driftig och tog över båda gårdarna Pilommes och Pilbondas men bodde kvar på Pilommes. Gårdsnamnet Pihl var tydligen starkare i det här fallet än Bond och trängde igenom i båda gårdarna. Intressant är emellertid att Pilbondas blev en kombination av de båda gårdsnamnen.

Pihl Oskar Elving (1894-1959), Oskar strök f-et i efternamnet, hyrde ut gården. En av hans hyresgäster var paret Axel Matsson från Brasargården med hustru Karin Bergfeldt från Bergfeldtsgården, och de köpte gården av Oskar år 1955. Gården var först använd som fritidsställe, men paret flyttade så småningom dit permanent. Yngsta dottern Elsa gifte sig Söderman och tog över, och hon bor fortfarande kvar på gården.

Den intressanta och glädjande epilogen är däremot att Elsas båda söner har tagit över både Brasargården genom John och Bergfeldtsgården genom Ulf. Alla tre närliggande gårdarna är därmed i ägo av samma familj Söderman.

Brasargården, Almos äldsta gård, är därmed fortfarande i händerna på ättlingen John i rakt nedstigande arveled från dess grundare Per någon gång i sekelskiftet till femtonhundratalet. Like till generationsunikum får man leta efter!

Och tänk bara att går att hitta tillbaka 500 år om vilka som levde i lilla Almo by på den tiden, och vi kan följa arvingarna i gården ända till idag. Jag tycker att det är oerhört fascinerande!

Annonser

Entry filed under: Uncategorized.

Pilbondasgården – Uppkomsten av byns Bondsläkt Lokalhistoriskt möte om begravda

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


september 2015
M T O T F L S
« Aug   Okt »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  

%d bloggare gillar detta: