Nytt från Mukkunni Hill vecka 602

2016-01-17 at 06:48 Lämna en kommentar

I min ålder av 75 i år är det nog så viktigt att anstränga mig lite för att uppehålla både mina fysiska och intellektuella kapaciteter.

Intellektuellt tror jag att min byhistoriska forskning för Almo by håller min hjärna igång ganska bra. Fysiskt gör jag numera mindre på plantagen än under tidigare år, och det måste jag kompensera med någon slags rörelsegymnastik på morgonen och ta en liten springtur senare på eftermiddagen, då solens strålar har avtagit.

WP_20160110_18_23_57_GS_with_dogs_Pro_(2)[1]

Godisdags för Tjeja, Kenta, Pandu, Caddy, Meenu och Kalle. Photo: Geetha

Det är då jag tar hundarna med mig ut, och de älskar dessa tillfällen att springa tillsammans med mig. Det ser ganska imponerade ut, då vi alla sju kommer på vägen och springer i en flock. Ja, Kalle håller sig alltid lite snett bakom, men han är alltid med.

Då vi återkommer till huset är det alltid godisdags för hundarna, och vi har utvecklat en liten ceremoni för detta på den östra verandan. Den här veckan har både Kalle och Meenu tillägnat sig den konst som Kenta sedan länge besitter, att fånga upp hundgodis direkt i luften, innan den faller ner på marken

IMG_1851 Meenu med två valpar

Tjeja med två valpar

Tjeja födde sina valpar i en het klippskreva i en södersluttning. Det var inte bra. Hon flyttade då sina tre valpar upp till ett gömsle intill vårt vakthus, men det blev bara för en natt. Sedan tog hon valparna fram till vår östra veranda. Där mår de nu bra, och Tjeja har bekvämt nära till sin risskål.

Igår var det minus 27,4 grader i granngården enligt Ingrid Hans blogg. Tjusande vinter även om det kanske inte alltid känns så förtjusande att då vara ute och göra någonting, men dock exotiskt härligt.

Här fortsätter torkan med molnfria dygn, och inte en endaste regndroppe har fallit ännu år. Dygnsmedeltemperaturen stiger sakta. Den här veckan var vi uppe i max plus 32,8 grader utomhus i skuggan. Det är faktiskt 60 graders temperaturskillnad mellan våra två hus!

Torkan fortsätter alltså, och den djupgröna djungelvegetationen omkring oss har övergått till mera bruna och gråa nyanser. Nästan varje morgon är stan dold i ett tjockt soldis tills solen har gått upp ordentligt, och under dessa mornar kan jag inte skymta en endaste byggnad genom diset.

Men någon enstaka morgon kan det plötsligt vara alldeles klart i luften och i måndags visade sig Agastyatoppen igen. Då är det bara att njuta av skönheten.

 

Advertisements

Entry filed under: Uncategorized.

AlmJohans Alm Arons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


januari 2016
M T O T F L S
« Dec   Feb »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: