Den första ”utbildningen” i läskunskap i Almo

2016-01-27 at 05:55 Lämna en kommentar

Almos lärarbostäder får avsluta min långa bloggserie om gårdarnas utveckling i Almo som pågått sedan juli ifjol.

Lärarbostadsbloggen får samtidigt bli inledningen till en ny och betydligt kortare bloggserie om utvecklingen av undervisningen i byn. I tidigare bloggar har jag tangerat ämnesområdet, och det blir återkopplingar till bloggarna om gårdarna och viss repetition om tidigare uppgifter men satt i ett nytt sammanhang.

Då jag går tillbaka till de äldre kyrkböckerna hittar jag spår av information i de äldsta husförhören och i personalier från äldre tider, där det i all enkelhet står något som att ”kunde något läsa bok”eller ”läste sin bibel”.

De första uppgifterna om någon slags undervisning i Siljansnäs har vi från 1640-talet, då en ingift kvinna till Näsbygge fjärding, Kerstin Ersdotter född 1617 i Simtuna församling i västra Uppland, bosatte sig i Björken. Hon framstår som pionjär inom skolundervisning i Siljansnäs genom att börja undervisa barn i Björken och kanske även i några andra byar i Näsbygge fjärding under 1640-talet. Om hon även undervisade något barn från Almo vet vi emellertid inget om.

Att skolundervisning redan var på väg i Leksand förstår vi av att Joh. Elai Terserus, född i Leksand och sedermera biskop i Åbo, år 1663 ansåg att, ”det hålles för ett stort vidunder, icke allenast i Leksand utan mest i hela Österdalarne, att en gosse eller flicka om 10 eller 11 år icke skulle kunna läsa rent i en bok, men andra vittna om att det på 1620-talet i Leksand hölls för stort under, att en gosse eller flicka kunde läsa i bok”.

Under 40-årsperioden 1620-1660 skulle det alltså ha skett en stor förändring av läskunnigheten i Leksands socken, och Kerstin Ersdotter var säkerligen en av de som bidragit till den positiva utvecklingen i Siljansnäs under den perioden.

Den första uppgiften om någon slags form av undervisning i Almo har vi då en piga Anna Pärsdotter, född 1648, kom till AlmNisesgården omkring 1664 från Överboda och stannade där i 8 år. Hon kunde undervisa, vilket antyder att hon kan vara den första personen i Almo som började med läsundervisning i byn, och innebar bl.a. att barnen i AlmNises blev läskunniga.

Det var det i slutet på 1660-talet vilket skulle tyda på att Almo låg något efter genomsnittet för hur situationen såg ut i andra byar i Leksand. Men Anna var den som utmärkte sig som pionjär för undervisning i läskunnighet i Almo, och det gav spridningseffekter för Östra Almo i synnerhet.

Det skulle emellertid dröja ytterligare över hundra år innan någon slags reguljär skolundervisning av barn från Almo kunde påbörjas.

Annonser

Entry filed under: Uncategorized.

Almo skola Läskunskapsnivån i Almo på 1600-talet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


januari 2016
M T O T F L S
« Dec   Feb »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: