Äldre undervisningslokaler i Almo

2016-02-06 at 01:58 Lämna en kommentar

Äldre skolundervisning i Almo utfördes i hemmen eller i gårdshus med omedelbar anknytning till hemmen. Det skulle dröja ända till i slutet av 1800-talet innan det kom till en allmän byggnad där man hade barnundervisning.

Av mina bloggar under senare tid har många personer i byn trätt fram ur de historiska gömmorna, som har tillhört olika gårdar och varit viktiga för i första hand läs- och skrivkunnigheten i byn. Men det är tre gårdsnamn som framträder tydligast, och det är Alm, Brasar och Smångs.

Det började ju med en läs- och undervisningskunnig anställd piga i AlmNisesgården under 1660-talet. Jag fascineras av att kyrkboken i det unika fallet använder sig av ”undervisningskunnig” vilket inte på något annat ställe har förekommit senare. Det var något speciellt under dåtida förhållanden att kunna undervisa.

Sedan dröjde det över 100 år, till inpå 1770-talet, innan det var någon som ordnade någon form av skolklass och det blev i en Brasargård, och det hann bli i tre Brasargårdar innan stafettpinnen under 1810-talet gick över till en Smångsgård. Det kom att ett handla om tre Smångsgårdar på raken innan stafettpinnen under 1860-talet gick tillbaka till AlmNisesgården.

Sedan blev Engvallsgården unik genom Huldas långa utbildningsgärning i byn, då hon använde sig av sitt hem som skollokal. Även i det fallet är ursprunget en gård i Almsläktet.

Andra skollokaler i byn som framskymtat är då undervisning utförts i gårdar där lämpliga lokaler har funnits men där inte lärarkapaciteten utgick från den gården och externa lärare har undervisat. Det är fallet med gamla Skinnargården och en Gössagård.

Då är vi framme vid gästabudsstugan ”jässpösstuggu”, och om denna har ovärderlig information bevarats genom upptecknarna i Almo bebyggelseundersökning under 1950-talet i deras intervjuer med Brasar Anna Andersson född 1877, ingift år 1910, men var redan innan uppväxt i Västra Almos Backgård och hade kännedom om platsen sedan barnsbenen. Där uttrycker sig Anna att:

Jän, vä majstångje ar ä stått ena skola förut, ä va ena småskola. Ä va fäll ena jässpösstuggu. Nä Axel giftä sä dann, lagä däm matn innä utnä våss å sänn geck däm yvver tä stuggu. Annars add däm mytchy relikhöse möten jän.” Axel var sonen f. 1899 (Elsa Södermans far), som gifte sig år 1923.

Tydligen fanns skolbyggnaden fortfarande kvar år 1923 och användes som festlokal och användes frekvent för religiösa möten. Skolbyggnaden såldes till Alvik, där den fortfarande står kvar på en gård. Sedan tillägger Anna att ”Majstångje a stått utnä vårat plånk, då nä je först kam it, sän flyttä däm na tä skoln”.

Men vi vet fortfarande inte när ”jässpösstuggu” byggdes. Den finns inte omnämnd i något tidigare dokument än vid bebyggelseundersökningen. Vi vet alltså inte heller då den lokalen började användas som skollokal.

Vi vet i alla fall att Bond Kalles mor Bond Karin Ersson, född 1905 i Tyskgården bredvid majstångsplatsen, gick i småskolan som då fanns där. Hon hade bara några få steg över till skolan från sitt hem, men vi vet inte vem som just då var hennes lärare.

Den nya tiden kom med uppförandet och uppstarten av nya Almo folkskola höstterminen 1908. Mer om det i min blogg nästa vecka.

Annonser

Entry filed under: Uncategorized.

Småskollärarinnorna innan nya skolan Nytt från Mukkunni Hill vecka 605

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


februari 2016
M T O T F L S
« Jan   Mar »
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
29  

%d bloggare gillar detta: