Rotegård Tross i rote Springfelt

2016-03-23 at 07:25 Lämna en kommentar

I mina bloggar har jag nu omnämnt 19 av Almos 20 rotegårdar. Dessa 19 rotebönder i Almo utgjorde huvuddelen av soldatunderhållet för rotarna 61 Landtysk, 62 Gjerss, 63 Resare och 66 Stark.

Återstår alltså rotegård Trossgården i Västra Almo. Den fick ingå i rote 57 Springfeldt, där två gårdar i Hallen dominerade soldatunderhållet, men där dessutom fyra gårdar från olika byar inom Näsbymålets dialektområde (Björken, Hallen, Backbyn, Näsbyggebyn och Almo) hade lagts till. För Almo blev det rotebonden Stoor Pehrs Olof Persson (1642-1692) med 454 bandland i Trossgården som fick tillhöra den blandade näsbylandskompotten.

Roten ändrade namn år 1825 till Spring, då huvudmannaskapet för roten övergick till byn Björken i Siljansnäs.

Soldatrekryteringarna började med korpral Erik Springfelt, som avled 1669. Han efterföljdes av långlevaren Jakob Olsson, om vi nu kan räkna sju år i tjänst innan han avlider 1676 är att var långlivad. Allting är ju relativt och för att vara soldat i Majorens kompani under 1660- och 1670-talen kan vi nog tala om relativt lång soldatlevnad.

Efterföljaren Johan Springfelt hann inte med många månader i soldattjänst innan han avlider samma år 1676, och sedan avlider en ny soldat varje år under 1677-1679, då den nya rekryten Jöns Nilsson levde två år innan han dog år 1681. Vilken mansförspillan! …och till vilket gagn?

Sedan kom överlevaren Jöran Andersson som var i tjänst under 10 år 1681-1691 innan han fick sluta med noteringen ”för torr wärcks skull, så bewillias tient i 10 åhr”.

Alla dessa soldater har förblivit anonyma, då vi inte vet från vilka byar de kommit ifrån. Dock, om den nya rekryten Anders Persson får veta att han rekryterades år 1691, att han var född i Norrskog, gifte sig med Margeta Persdotter i Hjulbäck, bodde i Hallen och Näsbyggbyn och fick sista nattvarden i Leksands kyrka år 1700.

Sedan följde sex soldater Springfelt innan det enda Almonamnet i roten dyker upp. Det är Mats Person (1645-1773) som föddes i NäsJerkesgården i Västra Almo. Efter fyra år i tjänst blev han avskedad för ”edsöresbrått”, förblev ogift och avled i Västerås.

Det blev dussintalet fullt med bloggar om och kring de fem rotar i Majorens kompani i Dalregementet, där det ingick rotebönder från Almo.

Ytterligare bör jag tillägga att Mon-roten Hwass, med senare stavning Wass, överfördes från mitten av 1800-talet att tillhöra Almo by. Almo försåg emellertid inte rote Wass med någon soldat från byn. Däremot blev Anders Andersson, född 1855 i grannbyn Alvik, rekryterad till roten, där han var i tjänst 1877-1888.

Men det var inte bara soldater som skulle underhållas. Inom kompaniet fanns även befäl och annan supportpersonal. Almos roll i detta hänseende får jag anledning till att återkomma om i morgondagens blogg.

Advertisements

Entry filed under: Uncategorized.

Rote 66 Stark i Östra Almo Övrigt militärt underhåll belastat Almo by

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed



%d bloggare gillar detta: