Mera om skattelängden 1539

2016-05-27 at 11:36 Lämna en kommentar

Igår inledde jag en bloggserie om Almos äldre historia.

Jag har redan tidigare berört detta ämne vid ett flertal tillfällen, men jag tänker nu presentera historiken lite mera grundligt. I vissa fall har jag ju även ändrat lite i historiken beroende på att nya uppgifter har kommit fram, och vid något tillfälle har jag ändrat uppfattning därför att beskrivningen av historiken har fortsatt mogna fram.

Jag förbehåller mig rätten att fortsätta ändra, för jag är väl medveten om att min historiebeskrivning ibland bygger på väl lös grund för att jag ska anse att min version är den rätta. Dit kommer vi nog aldrig, men vissa antaganden måste göras för att senare kunna ändras vid behov.

Igår skrev jag om skattelängden 1539, som är oerhört intressant, därför att det är det äldsta dokumentet som finns där Almo by finns omnämnt. Jag nämnde inte då att det i skattelängden även finns ett annat Almo omnämnt  i Härads fjärding i Leksands socken. Den byn tycks vara tillfällig, och efter några år omnämns den inte längre.

Tydligen har man eftersträvat att bondelagen skulle vara så sammansatta att skatten skulle bli totalt 576 penningar per bondelag. Den summan är lika med 3 mark eftersom det gick 192 penningar på varje mark. Det stämmer i fyra av de fem bondelagen i Näsbygge fjärding, medan det tredje bondelaget med bara Hjortnäsbor klarade sig undan med 562 penningar. Britta Palin skrev 1977 en avhandling med titeln ”Bälg och bondelag: några drag i jordfördelningen och uppodling i Västerdalarnas södra del 1539-1670” men den skriften har jag hittills tyvärr inte haft till förfogande. Annars finns det inte så mycket skrivet om bondelagen i Dalarna att referera till.

Då jag skriver om 1500-talet har jag emellertid använt en stor del av min information från Gunnar T. Westins utmärkta ”Om Leksands skatt- och tiondelängder” i Leksands sockenbeskrivning Del I från 1965. Den skriften är en stor tillgång för den som vill tränga in i Leksands 1500-tal.

Den by som bidrog med största skattesumman i fjärdingen var Näsbyggebyn som fick punga ut med 520 penningar, vilket innebar att den byn bidrog med 18 procent av den skatt som avkrävdes från fjärdingen. Det var de andra mycket gamla byarna Hjortnäs (544 penningar) och Tällberg (562 penningar) som bidrog med mera skatt. På den tiden ingick ju även Tällberg, Hjortnäs, Sundsnäs och Grytnäs i fjärdingsområdet.

I morgon kommer jag till skattelängden 1541, där det för Almos del inte hade tillkommit några förändringar vare sig i antal skattebönder eller skattenivå.

Entry filed under: Uncategorized. Tags: .

Den första skattelängden år 1539 Skattelängden 1541

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


maj 2016
M T O T F L S
« Apr   Jun »
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

%d bloggare gillar detta: