Boskapen i gårdarna

2016-06-22 at 10:41 Lämna en kommentar

Under morgonen har jag roat mig med att titta på antalet boskapsdjur i byn under två tidsepoker.

Från äldre tid fanns den statistiken tillgänglig bara i skattelängderna år 1571, då skatteindrivarna behövde den statistiken för att driva in tio procent av böndernas förmögenheter för att betala av Älvsborgs lösen. Böndernas förmögenhet var till stor del investerad i boskap. Det gällde ju självhushållens överlevnad.

Nästa motsvarande tillgängliga boskapsstatistik är från mitten av 1930-talet i samband med att boken ”Svenska Gods och Gårdar” gavs ut år 1940. Här ska observeras att inte alla gårdar finns med i boken. Deltagandet var frivilligt och avgiftsbelagd för att erhålla boken.

Den största skillnaden i statistiken är att antalet hästar inte togs upp 1571. De var nödvändiga arbetsredskap och skulle inte beskattas. 1935 fanns en häst i 20 av de 27 beskrivna gårdarna plus en unghäst i en av gårdarna. De var arbetshästar av ardennertyp.

Nästa stora skillnad är att inga får eller getter har noterades 1935. Rimligtvis skulle sådana ha funnits i byn, men jag kan själv inte erinra mig, att jag sett några på byn i slutet av fyrtiotalet, och min mormor hade inga i sin ladugård på PerNilsgården. 1571 fanns mellan 5-12 sådana per gård med genomsnittet 9,7 får och getter per gård. De var viktiga djur under självhushållningstid inte minst av att de gav ull och skinn till tyger och kläder.

Höns platsar visserligen inte under benämningen boskap men de är 1935 med i statistiken och utelämnade 1571. 1935 fanns det cirka 65 höns i 7 gårdar, vilket ger ungefär nio hönor per gård som hade höns.

År 1935 fanns det 33 svin i de 20 gårdar som ägnade sig åt grisuppfödning, vilket ger 1,6 svin per gård. År 1571 var det genomsnittliga antalet större med 2,9 svin per gård.

Det förvånade mig först att antalet kor var nästan dubbelt så många per gård 1571 jämfört med 1935. Djurbesättningen var viktig, och det var intressant att se att de befintliga gårdarna hade lyckats arbeta upp en god djurstam redan i början av 1570-talet. 1571 hade byn 58 kor spridda på 9 skattenheter, vilket motsvarar ungefär antalet gårdar. Det fanns 4-9 kor med genomsnittet 6,4 kor per skatteenhet.

Dessutom fanns 21 ungdjur i byn, så det innebar att det fanns många djur under uppfödning. Det var inga direkt fattiga gårdar vi hade i byn.

1935 hade vi 91 kor i 24 gårdar vilket innebär 3,8 kor per djurhushållande gård. Antalet kor per gård var 2-6, och ingen av dessa kan betraktas som en storgård. Dessutom fanns 17 ungdjur. Djurhushållningen hade börjat att tappa mark och småbondetiden började lida mot sitt slut.

Idag finns ingen småbonde kvar i byn, och vi har istället två kommersiellt drivna gårdar. Alla arbetshästar har försvunnit och har ersatts med ridhästar, som har blivit desto fler.

Vi lever i en ny tidsordning.

Entry filed under: Uncategorized. Tags: .

Gårdsnamnet Momats igen Nämndeman Mats Olsson i mantalslängderna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


juni 2016
M T O T F L S
« Maj   Jul »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

%d bloggare gillar detta: