Almos historia Del 31 – 1690-talet

2016-11-11 at 11:52 Lämna en kommentar

I min bloggserie om Almos historia har jag nu kommit fram till slutet av 1600-talet.

Nu börjar det gå lättare att forska om vem som bodde i de olika gårdarna

  • Den första ”riktiga” husförhörslängden började i Almo år 1690
  • Den första kommunionslängden 1689-1695 för Almo finns tillgänglig på Internet i kyrkboken DII:1
  • Mantalslängderna fortsätter att fungera som en god informationskälla
  • De allra första namnen med ibland rudimentär personaliainformation kan utläsas i dödboken med början år 1668. Dessutom finns faktiskt en vigselbok för åren 1668-1671, som ger lite ytterligare information
  • I jordeboken 1684 hittar jag de aktuella namnen på vem som är gårdsinnehavare i olika gårdar tillsammans med namnen på de gårdsinnehavare som fick sina första jordtal registrerade för ofta flera decennier innan

Tyvärr slutade Kurt sitt fina arbete med Leksands häradsrätts domböcker vid år 1691. Det vore tacknämligt om någon kunde ta vid där Kurt Persson slutade, eftersom dessa böcker ger så mycket mer information om det dagliga livet i bygden än vad andra dokument kan ge. Tack i alla fall Kurt, för att jag med din hjälp fick titta in i 1600-talets domstolsfall och utslag.

Under 1690-talet fick vi i byn ett tillskott av de tre gårdarna Morgården och Landtyskgården uppe på Backen i Östra Almo och RisJonesgården i Västra Almo.

Morgården har sitt ursprung från BackOskargården eller om det ska vara tvärtom.  BackOskars  hette nämligen Mor från början, och det är fortfarande inte till 100% klart vilken av det två gårdarna som är äldst.

Landtyskgården har sitt ursprung från Gjerssgården och det var mycket soldater i och vid dessa gårdar. Fortfarande misstänker jag att gårdsplatsen för Landtysks är ännu äldre, och att den gården fungerade redan tidigare som en soldatgård, där soldater reste in och ut mellan varven, då de var ute och krigade. Men det återstår ännu att kunna få dess existens verifierad.

RisJonesgården är den andra gården av tre Risgårdar på rad längs Nygårdsgattu. Den första var RisSandbergs, som grundades redan under det första decennier av 1600-talet.

I och med tillskottet av dessa tre gårdar har nu Almo by 26 gårdar varav 11 i Östra och 15 i Västra Almo. Om vi antar ett genomsnitt av sju personer per gård skulle det innebära en befolkning på 180 personer, vilket innebär att Almo var den största av de byar som fanns inom nuvarande Siljansnäs geografiska område, och om vi räknar Västra och Östra Björken var för sig, som man då gjorde.

Vid slutet av 1500-talet fanns det nio gårdar i Almo. Under 1600-talet tillkom 17 gårdar, av vilka nio grundades under de fyra sista decennierna av det seklet.

Under nästkommande två decennier tillkom ingen gård. Det var köld, fattigdom, krig, pest och elände.

Men det återkommer jag till i kommande bloggar.

Entry filed under: Uncategorized. Tags: .

Almos historia Del 30 – NäsJerkesgården efter Anna Larsdotter Hänt under vecka 645 på Mukkunni Hill

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


november 2016
M T O T F L S
« Okt   Dec »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
282930  

%d bloggare gillar detta: