Almos historia Del 37 – 1600-talets slut – Tidiga externa influenser

2016-12-09 at 04:52 Lämna en kommentar

Almo har genom tiderna varit en ganska isolerad by.

Dess geografiska läge i Leksands sockens västra utkant har inneburit närheten till de djupa skogarna ytterligare längre västerut. Förutom byarna Norrskog med Klockarberg och Nybingsbo fanns det västerut och norrut inte gårdar närmare än ett par-tre mil till både Gesunda och Dala-Järna.

Besök var obligatoriska till de veckoliga söndagsgudstjänsterna och andra kyrkliga helgdagar i kyrkan i Leksand. Då gällde det i första hand att ta sig dit sjövägen, så länge vattnen i vikarna Alviken, Byrviken och Österviken var öppna eller att isen bar.

Däremellan gällde landvägen med den långa rundningen av Österviken över Karlsarvet och Åkerö. Vid dessa tillfällen kom även hästskjutsarna förbi Almo och Alvik från alla övriga byar i nuvarande Siljansnäs.

Dessutom var det viss trafik från Gesunda-Sollerön-Venjan som bildade den södra rutten av Siljan. Då hästskjutsarna kom fram till Almo och Alvik genom de ödsliga skogarna var det dags för inhysning i några av gårdarna som fungerade som gästgiverier. Det gav en del inkomst till dessa två byar och bidrog till att flera gårdar tillhörde de mer välbeställda i Leksands socken. Samtidigt var dessa gästande hästskjutsar en öppning utåt till och från en liten del av omvärlden

Vilka gårdar i Almo som under 1600-talet var tillgängliga för gästande övernattare vet vi inte, men det är förmodligen de gårdar som var något mera välbeställda. Det finns inte någon notering i tillgängliga dokument om gästgiverier eller främmande övernattningar. Inte ens i domböckerna har något fall kommit upp, som kan ge en liten inblick hur det då fungerade.

Säkerligen var det kyrkbacken i Leksand som gav den största och viktigaste informationen om händelser i byns närhet och som ibland kunde ge glimtar från riksplanet.

Dessutom var det hemkommande och gästande soldater som kunde ge blandad information om vad som rörde sig ute i Europas krigshärdar. Dessa glimtar var dock ack så begränsade eftersom det inte fanns någon egentlig rörelsefrihet för de som var ute och krigade och språksvårigheter måste ha varit en rejäl barriär för Almosoldaterna ute i fält.

Soldaterna var dock de som gav vidare influenser och delvis gav nytt blod till byn.

Entry filed under: Uncategorized. Tags: .

Almos historia Del 36 – 1600-talets slut – Avlidna soldater Hänt under vecka 649 på Mukkunni Hill

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


december 2016
M T O T F L S
« Nov   Jan »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  

%d bloggare gillar detta: